Stadsutforskning
Det började redan igår med lite utforskning kring området där jag bor. Det är en förort till Tokyo, inte alls långt ifrån Disneyland. Var som sagt ute och spatserade lite och fotade lite. Tog mig ner till havet och njöt av tånglukten som slog emot mig. Hade inte tänkt att gå så långt egentligen, men det blev en bra promenad, eftersom att jag inte riktigt var orienterad vart jag var någon stans. Havet fanns inte med på kartan jag hade med mig, och den större kartan låg naturligtvis på rummet. Men fortsatte att gå vid en ganska stor väg, så tillslut hittade jag hem igen i alla fall. Tur att jag inte är en sån där person som lätt får panik alltså. Då hade väl jag gått och dött då jag inte visste vart jag var.. ensam i en främmande stad i ett främmande land.
Idag gick det lite bättre med vandringen i alla fall. Var inne på ett varuhus och strosade runt i ett par timmar. Finns egentligen bara ett par saker att säga... färgglatt och ljudligt. Tycker synd om folket som jobbar där som måste stå ut med en massa spelande, både från maskiner och dylikt och andra apparater som för ljud för sig. Bland det första jag såg när jag kom in på det här köpcentrat var något väldigt icke-japanskt.... jag måste ju nästan sjunga fram det... *harkel* "Vem svänger på svansen i barfota dansen? Joo, muuuumin!!" *tackar och bockar för de inbillade applåderna* Där satt han så ensam i en blomkruka... och det fanns fler figurer från mumin också... snusmumriken och de där små spökena... här åker man halva jorden runt och möts av något som kommer nästgårds ifrån, hemifrån då. Nåja.. så kan det va.
det finns en hel del "vattenhål" i den här stan. Automater med diverse drickbart i, både varmt och kallt tydligen. Det är ju perfekt, för jag har märkt att man behöver dricka mycket när man är ute och spankulerar.
Finns en hel del andra automater också. Sånna där med bollar i... var ju tvungen att köpa en där det var mario bros-figurer i... Tydligen så var det bara elakingarna också. Fick den där som svävar i ett moln och slänger ner andra elakingar på en. *hehe* Misstänker att min syster kommer att höra av sig och vilja ha sådana... =P
Kom nyligen hem från en trevlig middag med Pethra och hennes familj. Billigt var det också måste jag säga.. gick på ungefär 1000 yen för mig.. och det är inte ens 100 spänn i svenska kronor. Ibland ska man ha tur också. :)
Nähä... då det verkar vara dött på nätet, kanske man skulle zappa lite på tv-n och se om man snappar upp någon japanska.
Första natten i Japan
Då var man äntligen här... det jag gått och längtat efter i ungefär ett år, och nu sker det äntligen.
Resan tog ungefär 16 timmar + 1½ timme bilfärd till arlanda + nästan 2 timmar från flygplatsen till boendet. 19½ timme.... det kändes i kroppen. Jag var som en varm, svettig och trött zombie. Gjorde inte många knop när jag kommit till boendet i alla fall.
Vi fick en liten söt mobil när vi kom hit. Den är till för barn, så man kan bara ringa 3 förinstallerade nummer. Jag hade inte varit i Japan många timmar förrän jag klantade mig ordentligt. Det fanns något som man kunde dra upp på mobilen.. och jag var ju naturligtvis tvungen att prova. Det började tjuta som sjutton så jag tryckte ner knappen igen. Som tur var slutade det tjuta, MEN... då började telefonen ringa upp två av mina nummer, jag kunde varken prata med dem eller lägga på luren. Hjälp alltså. Som tur var, var jag kvar på Maihama Club, där vi ska jobba, så det fanns personer tillgängliga, som kunde hjälpa mig. Kändes lite pinsamt.
Jag var i alla fall fruktansvärt trött när jag kom till min lilla, söta lägenhet. Handlade upp lite vatten och mat, sen skrev jag ett mail och gick och la mig i sängen. Den är stenhård och enkelsäng, så det ska bli intressant att se om både jag och Johan får plats i den när han kommer.. *s* Trots att den är så hård, somnade jag som en stock igårkväll. Tror min mobil ringde några gånger, men jag är inte säker.
Vaknade vid fyra-tiden på morgonen och gick upp en timme senare när solen började gå upp. Sen kom tröttheten igen, så jag gick och la mig och sov i ytterligare tre timmar.
Nu tänkte jag ta mig en dusch och sedan gå ut och upptäcka min omgivning. Hmm... måste nog äta lite också.. frukosten stod jag mig visst inte så länge på. Just det ja... där fick jag mig också en överraskning. var ju som sagt och handlade lite mat igårkväll. Idag då när jag skulle äta min frukost blev jag ju positivt överraskad över att jag faktiskt lyckats köpa yoghurt och inte något annat konstigt. Sen köpte jag ju också, vad jag trodde, en brödbit... liknande frallor. När jag tog första tuggan förut, bara vällde det ut marsankräm ur den... Det var visst inget bröd.. snarare världens krämbulle. *s* Snacka om att bli förvånad när jag väntade mig bröd.
Resan tog ungefär 16 timmar + 1½ timme bilfärd till arlanda + nästan 2 timmar från flygplatsen till boendet. 19½ timme.... det kändes i kroppen. Jag var som en varm, svettig och trött zombie. Gjorde inte många knop när jag kommit till boendet i alla fall.
Vi fick en liten söt mobil när vi kom hit. Den är till för barn, så man kan bara ringa 3 förinstallerade nummer. Jag hade inte varit i Japan många timmar förrän jag klantade mig ordentligt. Det fanns något som man kunde dra upp på mobilen.. och jag var ju naturligtvis tvungen att prova. Det började tjuta som sjutton så jag tryckte ner knappen igen. Som tur var slutade det tjuta, MEN... då började telefonen ringa upp två av mina nummer, jag kunde varken prata med dem eller lägga på luren. Hjälp alltså. Som tur var, var jag kvar på Maihama Club, där vi ska jobba, så det fanns personer tillgängliga, som kunde hjälpa mig. Kändes lite pinsamt.
Jag var i alla fall fruktansvärt trött när jag kom till min lilla, söta lägenhet. Handlade upp lite vatten och mat, sen skrev jag ett mail och gick och la mig i sängen. Den är stenhård och enkelsäng, så det ska bli intressant att se om både jag och Johan får plats i den när han kommer.. *s* Trots att den är så hård, somnade jag som en stock igårkväll. Tror min mobil ringde några gånger, men jag är inte säker.
Vaknade vid fyra-tiden på morgonen och gick upp en timme senare när solen började gå upp. Sen kom tröttheten igen, så jag gick och la mig och sov i ytterligare tre timmar.
Nu tänkte jag ta mig en dusch och sedan gå ut och upptäcka min omgivning. Hmm... måste nog äta lite också.. frukosten stod jag mig visst inte så länge på. Just det ja... där fick jag mig också en överraskning. var ju som sagt och handlade lite mat igårkväll. Idag då när jag skulle äta min frukost blev jag ju positivt överraskad över att jag faktiskt lyckats köpa yoghurt och inte något annat konstigt. Sen köpte jag ju också, vad jag trodde, en brödbit... liknande frallor. När jag tog första tuggan förut, bara vällde det ut marsankräm ur den... Det var visst inget bröd.. snarare världens krämbulle. *s* Snacka om att bli förvånad när jag väntade mig bröd.
Ihängande dröm
Nu är det bara 18 dagar kvar... Det rusar verkligen fram nu.
Har kännt mig ganska fundersam... eller distraherad kanske är ett bra ord.. En dröm jag hade i natt har gått från att finnas i mitt undermedvetna till att etsa sig fast i mitt medvetna. Man ska ju inte känna något när man drömmer, men för min del så känns det som att jag faktiskt kände hur det skulle kännas i verkliga livet. Sedan var det det där med omtanken och "förvandlingen"... Åsa hade haft en liknande dröm när hon var gravid, så hennes kommentar var naturligtvis: Du är nog gravid. Nåja.. det vet jag ju inte direkt men... ändå...
Jag vet ju dessutom inte var jag har mitt drömlexikon, så jag har ingen aning om vad mr Freud skulle säga om min dröm. Det kan ju vara en inre längtan... men samtidigt kan det ju vara något sexuellt... som alltid om man frågar Freud. Nåja... det känns bättre nu än vad det gjort under dagen, så tankarna kring drömmer håller väl på att skingras eller något.
I morgon borde jag kanske börja med min tenta i personaljuridik. Den var ganska omfattande och då det är två tentor som ska vara inne samtidigt i princip, är det lika bra att börja. Men det ger sig nog det också tror jag.
Har kännt mig ganska fundersam... eller distraherad kanske är ett bra ord.. En dröm jag hade i natt har gått från att finnas i mitt undermedvetna till att etsa sig fast i mitt medvetna. Man ska ju inte känna något när man drömmer, men för min del så känns det som att jag faktiskt kände hur det skulle kännas i verkliga livet. Sedan var det det där med omtanken och "förvandlingen"... Åsa hade haft en liknande dröm när hon var gravid, så hennes kommentar var naturligtvis: Du är nog gravid. Nåja.. det vet jag ju inte direkt men... ändå...
Jag vet ju dessutom inte var jag har mitt drömlexikon, så jag har ingen aning om vad mr Freud skulle säga om min dröm. Det kan ju vara en inre längtan... men samtidigt kan det ju vara något sexuellt... som alltid om man frågar Freud. Nåja... det känns bättre nu än vad det gjort under dagen, så tankarna kring drömmer håller väl på att skingras eller något.
I morgon borde jag kanske börja med min tenta i personaljuridik. Den var ganska omfattande och då det är två tentor som ska vara inne samtidigt i princip, är det lika bra att börja. Men det ger sig nog det också tror jag.
Det drar ihop sig...
Nu är det bara 24 dagar kvar. Precis lika många dagar man har i en julkalender för nedräkning. Min nedräkning innebär dock inte att man får öppna den stora luckan på kalendern eller att jag får öppna ett extra stort paket på julafton eller något sådant. Min nedräkning gäller en resa till andra sidan jordklotet. Det som så länge har känts som en avlägsen dröm, börjar sakta trampa in i verklighetens trygga vrå. Ensam... i ett land som ligger åtta timmar före Sverige. Det är ju inte direkt som att man kan ringa och prata med någon när lusten faller på, utan det är hela tiden planering som kommer gälla. Vad är klockan där hemma? Nähä.. det är mitt i arbetstiden. Nåja.. de där sakerna ger sig nog. Det finns alltid sätt att kommunicera. Däremot kan jag nog komma att känna mig rejält ensam när Pethra är med sin familj och jag är med som ett extra bihang. Hur man nu skulle kunna känna sig ensam i en stad med minst 11 miljoner invånare kan man ju fråga sig, men det är ju ingen av de där 11 miljoner invånarna som är mitt personliga sällskap.
Det känns också som att det är så mycket att tänka på inför resan. Visst.. allt löser sig, men det känns som att det finns många håligheter i form av frågetecken. Mycket praktiskt som inte är klart än, men jag är helt övertygad om att allt kommer ordna sig. Men lite kontroll vill jag ju ändå ha i vad som sker.
Fick höra för någon vecka sedan när jag sa att jag var orolig för att boendet inte var fixat än, att det var skönt att höra att jag var mänsklig. Tycks avge någon form av guddomlig överlägsenhet då jag kan hålla mig cool i de mest skremmande situationer... eller något.
24 dagar kvar.. det är 3½ vecka. Kanske skulle se om det är någon vaccination jag behöver i nästa vecka. Kan ju vara bra att ha det avklarat... och beställa pengar... Under 1 000 000 yen behövde man inte "tulla" för.. eller något i den stilen. Nåja.. det är ganska lugnt... Hmm.. 76 dagar... minst 50 dagar utan kärleken. Men den som väntar på något gott... som det så fint heter. Men det kommer nog vara konstigt... Det längsta jag vart ifrån kärleken sedan vi träffades är kanske 12-14 dagar... minst 50 dagar är en hel del det... Menmen... det ska nog gå bra.. men kommer nog kännas väldigt konstigt....
Nåja.. ska fixa något att käka nu i alla fall. Sushi kanske? ;)
Det känns också som att det är så mycket att tänka på inför resan. Visst.. allt löser sig, men det känns som att det finns många håligheter i form av frågetecken. Mycket praktiskt som inte är klart än, men jag är helt övertygad om att allt kommer ordna sig. Men lite kontroll vill jag ju ändå ha i vad som sker.
Fick höra för någon vecka sedan när jag sa att jag var orolig för att boendet inte var fixat än, att det var skönt att höra att jag var mänsklig. Tycks avge någon form av guddomlig överlägsenhet då jag kan hålla mig cool i de mest skremmande situationer... eller något.
24 dagar kvar.. det är 3½ vecka. Kanske skulle se om det är någon vaccination jag behöver i nästa vecka. Kan ju vara bra att ha det avklarat... och beställa pengar... Under 1 000 000 yen behövde man inte "tulla" för.. eller något i den stilen. Nåja.. det är ganska lugnt... Hmm.. 76 dagar... minst 50 dagar utan kärleken. Men den som väntar på något gott... som det så fint heter. Men det kommer nog vara konstigt... Det längsta jag vart ifrån kärleken sedan vi träffades är kanske 12-14 dagar... minst 50 dagar är en hel del det... Menmen... det ska nog gå bra.. men kommer nog kännas väldigt konstigt....
Nåja.. ska fixa något att käka nu i alla fall. Sushi kanske? ;)